måndag 7 november 2011

Balansen mellan makt och ansvar

Jag läser hos HAX att politikerförakt är något bra.

Han beskriver hur han har sett politiker på olika nivåer från kommun till EU vara fullständigt inkompetenta och bestämma idiotiska saker. Det har jag ingen anledning att betvivla.

Ur denna erfarenhet drar han slutsatsen att politiker är av ondo och bör utrotas i den mån det är möjligt. Eller annorlunda uttryckt, man ska ha en svag stat.

En klassisk liberal idé som brukar vara mäkta populär i högerkretsar.

Ni har redan gissat det; jag är inte så förtjust i den idén; den är, till skillnad från världen i övrigt, väldigt enkel.

Det som saknas i resonemanget är ansvarsfrågan. Om man tar bort makten från de övre lagren i samhället finns ingen kvar som har makt att sköta övergripande frågor som utbildning, vård osv.

De flesta liberaler vill inte ta bort all överhet; de anser att det trots allt krävs ett fungerande rättsväsende; så långt erkänner de att människan inte kan lämnas att ansvara för precis allt själv.

Men om vi tittar på det samhälle vi nu ser alliansregeringen rulla ut under det att de talar om "tid för ansvar" – menande att det är tid för oss medborgare att ta ansvar för allt det som vi medborgare inte har makt över – så ser vi att, visst, HAX har rätt i en sak – vi behöver verkligen ett bättre fungerande rättssamhälle, en mer ansvarsfull lagstiftning om man så vill. Men vi ser också att det inte räcker.

Vi ser att det är alldeles nödvändigt för oss att ha en något starkare stat, som faktiskt tar ansvar för vår utbildning, vård och omsorg, infrastruktur osv.

För det är nu en gång så, att ska man ha ansvar, behöver man också makt. Som enskilda individer i ett samhälle som inte tar ansvar för vården, kan vi bara ansvara för vår egen vård givet att vi har råd att köpa den vård vi behöver. Har vi inte råd med det, är det de facto inte möjligt för oss att ta det ansvaret, och vi får gå sjuka eller med illa läkta skador, och kanske till och med dö av det.

Om vi i ett samhälle, som inte tar ansvar för utbildning, inte har råd att köpa oss utbildning, kan vi inte ta ansvaret för vår utbildning för att vi saknar makt att göra det.

Därför behövs en central makt i samhället som är stark nog att ta detta ansvar. Därför köper jag inte HAX resonemang.

Samhället kan mycket väl ta ett sådant ansvar utan att för den skull bli totalitärt eller införa planekonomi. Det har fungerat i Sverige förut, det kan fungera igen. Vi kan ta ansvar för varandra, och en någorlunda stark stat är det nödvändiga verktyg vi behöver för att få jobbet gjort.