torsdag 9 januari 2014

Öppet brev till Beatrice Ask

Hej Beatrice!

Nu har du hamnat lite i blåsväder igen. Jag skriver "lite", för att hur du än bär dig åt så verkar du sitta tryggt i orubbat bo, men jag återkommer till det senare.

Det var ju det här med att cannabis legaliserats för medicinskt bruk (edit: Widham påpekade att det var "for recreational use", vilket betyder för att man tycker det är kul) i någon stat i USA, och att någon gjorde en satir om det.

Och att du skrev en tweet om den satiren.

Och blev det storm.

Du har sågats av twittrare, bloggare och journalister, på Facebook och Google+, på nätet och på papper, både i Sverige och utomlands.

Man skulle ju kunna tycka att de kunde ge dig en chans. Du har ju förklarat vad du menade med din tweet, men ingen verkar tro på din förklaring.

Då kan man ju undra varför. Och svaret är mycket dystert.

Du har nämligen en historia som en av de absolut mest inkompetenta ministrar Sverige någonsin har haft.

Anna Troberg har sammanställt en ganska diger lista med tokigheter du har gjort, den är tyvärr lite drygt ett år gammal, så det du tagit dig till det senaste året finns tyvärr inte med.

Andra ministrar har fått avgå för att de fuskat med TV-avgifter. Du visar gång på gång att du saknar den mest grundläggande förståelse för hur ett fungerande rättssamhälle ska se ut i en demokrati, och vilken roll det ska ha. Ändå sitter du kvar. Det är svårt att hålla konspirationsteorierna på hälsosamt avstånd under sådana omständigheter.

Jag tror det är därför ingen vill ge dig en chans.

Jag önskar att jag kunde ge dig en, men med din gedigna okunskap och din ruttna moral så klarar jag tyvärr inte riktigt av det.

Jag skulle vilja avsluta med lite information om just drogpolitik:

  • Sveriges drogpolitik är inte direkt framgångsrik. Den är inte baserad på vetenskapliga rön eller erfarenheter i andra länder. Den är baserad på unkna idéer om "signaler".
  • Fler personer dör av droger av Sverige nu än någonsin.
  • Lagens uppgift är inte att sända signaler till medborgarna. Dess uppgift är att skapa klara skiljelinjer mellan tillåtet och otillåtet, och att se till att rättsvårdande instanser beter sig förutsägbart och korrekt. Svensk drogpolitik ger polisen rätt att frihetsberöva medborgare helt godtyckligt, och den rätten utnyttjas helt godtyckligt.
  • Politikens uppgift är inte att skicka signaler till medborgarna. Dess uppgift är att lösa problem. Svensk drogpolitik är bättre på att skapa problem än att lösa dem.
  • Fria sprutor till sprutnarkomaner ökar inte missbruket, men det har en positiv effekt på missbrukarnas hälsa.
  • Avkriminalisering av narkotika ökar inte missbruket, men minskar kriminaliteten kring missbruket och ökar missbrukarnas benägenhet att söka hjälp och vård, och ökar deras benägenhet att stanna i behandlingsprogram.
Vi går alltså åt helt fel håll med drogpolitiken här i landet. Jag vet inte om du accepterar fakta eller är beredd att kliva åt sidan för någon som kan hitta sin egen bak, men du har här ett gyllene tillfälle till bot och bättring på åtminstone en punkt.