onsdag 1 januari 2014

Vi inleder 2014 med mera nyspråk

Nyspråk är, för den som eventuellt inte känner till begreppet, något som George Orwell hittade på i sin bok 1984. Nyspråket innebar att man tog bort "onödiga" ord (synonymer och antonymer) ur språket, och tog bort möjligheten till att uttrycka sig mångtydigt, för att det skulle bli svårare för folket att tänka fel - krimtänk på nyspråk. Men det vi framförallt kanske menar med nyspråk idag är att man försöker blanda bort korten genom att vända på ords betydelser, lite i analogi med de namn på nyspråk, som Orwells dystopiska stats ministerier hade, till exempel:

  • Minilek ("kärleksministeriet") är ett ministerium för den hemliga polisen, som sköter förhör och tortyr.
  • Minisann ("sanningsministeriet") sköter propagandan.
  • Minifred, "fredsministeriet", är helt enkelt ett krigsministerium.


I Expressen idag finns en debattartikel av Carl Bildt där han skriver att de han möter i omvärlden är imponerade av Sveriges tydliga lagar, institutioner och begränsningar.

Det säger nog mer om de personer Bildt möter än om kvalitén på Sveriges politik.

Problemet är nämligen att internet har tagit världen på sängen. Och fortfarande gör det, efter 20 år. Bildt och hans kumpaner kanske faktiskt är så korkade som Bildt framstår i sin artikel. De kanske faktiskt inte begriper att Sverige idag knappast kan räknas som ett fritt land. De kanske faktiskt inte fattar att massövervakning och frihet står i oomkullrunkeligt motsatsförhållande till varandra.

Bildt skriver:
Sedan några år har ju Sverige en lag där vår underrättelsetjänsts arbete är noga reglerad och inriktad, med oberoende institutioner för tillstånd och kontroll.
Och:
Vi får inte glömma att debatten egentligen bara kan föras i de öppna demokratierna, medan det är knäpptyst i stater som snarare bygger på laglös och total övervakning.
Det som refereras till i det första citatet får väl antas vara ett av Sveriges absolut största samhällsproblem av idag, nämligen FRA-lagen, som de facto ger FRA rätt att spionera på sitt eget folk. Det viftas med formuleringar om att det endast ska gälla spioneri mot andra länder men man har redan urholkat LEK (Lagen om Elektronisk Kommunikation), infört Datalagringsdirektivet, och på andra sett berett väg för allt fler svenska myndigheter att ta del av FRAs data, och då lär de knappast vara särdeles intresserade av data som rör aktiviteter i andra länder.

Det andra citatet gör att man knappt vet om man ska skratta eller gråta. Vi har just laglös och total övervakning i just Sverige, det är detta som är den faktiska verkligheten. Det som Bildt har mage att kalla "noga reglerad och inriktad" osv är förmodligen bland annat Siun och en hemlig domstol.

Siun har otaliga gånger prickat FRA för att de bryter mot lagen, överskrider sina befogenheter osv. Resultatet? Ingenting. FRA fortsätter, helt obekymrat, som förut. Med regeringens goda minne, får man anta.

Den hemliga domstolens uppgift är såvitt jag kan förstå att hantera ansökningar om tillgång till data och tillstånd för övervakning. Men eftersom den är hemlig får vi inte veta vilka ärenden den hanterar eller vad det blir för resultat av detta. Det är motsatsen till öppenhet och därmed motsatsen till rättssäkerhet. Precis sådant som totalitära diktaturer ägnar sig åt.

Nyspråk, med andra ord.

Tillsammans med att regeringen nu gjort det lättare att sekretessbelägga saker och ting för att anpassa sig till EU – dvs vi har minskat vår öppenhet genom att urholka offentlighetsprincipen – så blir Fredrik Reinfeldts uttalande i Svenska Dagbladet igår tragikomiskt:
I morgon vaknar vi till 2014. Det är ett år då Sverige kommer att fatta ett avgörande beslut om vart vi ska gå framöver. Vi kan välja att fortsätta arbetet för ett mer öppet Sverige, där människor kan göra informerade val utifrån tydliga alternativ – som sedan förverkligas i politiska reformer kring hur jobben ska bli fler. Alternativet är att vi sluter oss inåt och förlitar oss på en politisk retorik som lovar allt till alla, men aldrig förklarar hur det ska ske. Vilken väg är bäst för Sverige? För mig är svaret enkelt.
Nyspråk igen. Käre Fredrik, svaret är enkelt för mig också: du och dina kumpaner kan under inga omständigheter få förnyat förtroende om det är ditåt vi vill. Och vad jobben beträffar är det nog ingen som tar det tramset på allvar längre – det är inte målet, det är inte medlet, allt tal om jobb är bara tomma ord, det har vi lärt oss nu, tack så mycket.

Det är ju de facto Reinfeldt och hans regering som ändrar lagar och regler så att vi får ett mer slutet samhälle, som ser till att hålla kvar de arbetslösa i fas 3 i evigheters evighet, som till varje pris vill förhindra att folket får insyn eller medbestämmande i de beslut som påverkar vår framtid. "Alla tjänar på att debatten lägger sig", var det visst någon som sa.

Vi har i dagarna dessutom fått veta att FRA tillsammans med NSA i princip har förklarat cyberkrig mot allt och alla i hela världen, inte minst sina egna befolkningar. Och mitt i detta försöker Reinfeldt och Bildt likt Pangloss i Voltaires Candide tuta i oss att vi lever i den bästa av världar. Samtidigt som FRA-anställda ägnar sig åt ren kriminalitet och försöker hacka sig in i datorer de inte har legitim tillgång till. Samtidigt som FRA försöker ta bort varje möjlighet till privat kommunikation i Sverige.

Så här sa Gösta Bohman på Moderata ungdomsförbundets stämma i Rättvik, 22:a november 1975:
Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet. 
Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
Det enda felet jag ser i Bohmans uttalande är att han överdriver övervakningens användbarhet, och därigenom framstår den som mer legitim än den egentligen är. Men detta kan ju bero på okunskap, och jag tror de flesta av oss är rätt okunniga på det området: vad kan man ha för nytta av övervakning egentligen?

Den ger oss inte trygghet – den har ingen avskräckande effekt med avseende på kriminalitet. Övervakningen är egentligen bara avskräckande för dem som inte har för avsikt, eller står i begrepp, att begå brott. Man vill inte göra något som kan verka misstänkt. Hej, självcensur! Eftersom vi inte orkar ta ställning till vad som kan tänkas verka misstänkt varje gång vi gör något så lär vi oss snart att inte tänka "fel". Är det den friheten Reinfeldt och Bildt vill ge oss? Friheten från att tänka "fel"?

Den är till föga hjälp för polisen – undersökningar gjorda i världens mest övervakade stad, London, visar att endast i enstaka undantagsfall kan den underlätta polisutredningar.

Den varken förhindrar eller försvårar terrorism – terroristerna duckar enkelt under radarn.

Vi är där idag, i det samhälle Bohman varnade Ungmoderaterna för. Och hans arvtagare i samma parti försöker sopa sin cyberkrigföring mot sitt eget folk under mattan så gott de kan. Det är vår gemensamma plikt att lyfta på mattkanten och visa våra medmänniskor vad som finns därunder.

Edit: smicker lönar sig.
Edit 2: det funkar utan också.
Edit 3: eller så länkar man bara.