tisdag 21 februari 2012

Politik och tillväxt

Det argumenteras ofta fram och tillbaka om vad som är bäst, fri marknad eller planekonomi, och även folk som är överens om hur de vill ha det kivas gärna om detaljer; hur fri ska marknaden vara, helt utan begränsningar eller begränsad, och i så fall hur begränsad och på vilka sätt.

Det påstås, märkligt nog, ganska ofta att en eller annan modell är bättre för tillväxten än andra. Trots att den ekonomiska modellen har föga att göra med det som driver tillväxten.

Det som driver tillväxten, och alltid har drivit tillväxten, är den tekniska utvecklingen.

Den första samhällsmodell vi känner till brukar vi kalla jägarsamhället; vi var nomader och levde av jakt, och följde våra bytesdjurs rörelser.

Därefter lärde vi oss att bruka jord. Då blev vi tvungna att skaffa fasta bosättningar, vid våra åkrar och grönsaksland. Men å andra sidan blev vi mindre beroende av jaktlyckan.

Vi lärde oss att bruka spjut, slungor, kilar, hjul, pil och båge, hammare, yxor, och i varje steg blev vi effektivare.

Vikingarnas långbåtar var snabba och lätta, sjövärdiga och mångsidiga. Koggen, som kom därefter, hade höga sidor och var stabil och kunde ta mycket mera last. Plötsligt kunde sjöfarten över Östersjön gå med stora laster och handeln började blomstra.

Boktryckarkonsten gjorde att folk slapp sitta och kopiera böcker för hand, och satte också punkt för kopiatörernas möjligheter att ändra texten. Rätta fel, ändra formuleringar, till och med lägga till och dra ifrån. Och, förstås, införa nya fel. Den innebar dock inte någon omedelbar ökning av den ekonomiska tillväxten, vi återkommer till det senare.

Den industriella revolutionen innebar att man plötsligt hade en mekanisk världens starkaste man som kunde jobba hur hårt som helst dagarna i ända och göra samma sak outtröttligen. Bland annat. Och ekonomin exploderade, grunden till västvärldens relativa välstånd av idag lades då.

Den största utmaningen vi står inför, i ekonomiskt hänseende, är förstås att låta tekniken blomstra så att den kan driva den ekonomiska utvecklingen vidare in i informationssamhället.

Det är här någonstans våra politiker går fel.

Lobbyisterna säger att ACTA ska göra det möjligt för företag att tjäna pengar på sina idéer, innovationer, designer, whatever. De har till och med mage att påstå att ACTA skulle gynna de mänskliga rättigheterna.

Lobbyisterna säger att IPRED och datalagringsdirektivet ska göra det möjligt för upphovsmän att tjäna pengar på sina verk.

Tjänstemännen påstår att datalagringsdirektivet, FRA-lagen och dess utvidgningar ska skydda oss mot terrorism.

Allt detta är lögner och trams, vilket du kan läsa mer om ifall du följer länkarna.

Vi befinner oss mitt i en revolution. En informationsrevolution. Det är rörigt, det är omöjligt att överblicka. Inte ens de som vinnlägger sig om att hålla koll klarar av det. Revolutionen ruckar på samhällets fundament. Detta skrämmer makthavarna till stolligheter en masse. Vi har en regering av partier som traditionellt har påstått sig stå för frihet, men som nu endast använder sin makt till fler och hårdare lagar, mer batonger, och mer övervakning.

Denna rädsla finns naturligtvis också hos storföretagen, och det är den rädslans fula tryne vi ser i ACTA.

Vad vi behöver göra är att släppa informationen fri. Åtminstone i större utsträckning än någon politiker eller företagsledare vågar tänka sig. För informationen är den nya teknikens essens, på samma sätt som ångmaskinens energi var den industriella revolutionens.

För att tillväxten ska kunna fortsätta, måste tekniken fortsätta utvecklas. För att tekniken ska kunna fortsätta utvecklas, måste informationen i allt väsentligt vara fri.

Låt oss återgå till historien.

Bocktryckarkonstens barndom var svår. Den katolska kyrkans munkar kopierade böcker manuellt och det var så böcker skulle kopieras, punkt. Om man tillät böcker att tryckas skulle man förlora makten över det skrivna ordet. När England som första land började tillåta boktryckande, var det så hårt reglerat  att drottningen kunde censurera allt efter behag. Bocktryckandet fortsatte vara hårt reglerat; även de allmänna biblioteken hade en tuff barndom. (Hur skulle boktryckarna tjäna pengar om folk kunde låna böcker gratis?)

Ledde boktryckarkonsten till någon ekonomisk expansion att tala om? Kanske, i sinom tid, när böcker blev billiga nog för gemene man att ha råd med, och allmänna bibliotek fanns för att tillfredsställa kunskapstörsten hos dem som ändå inte hade råd, eller som bara inte ville köpa dyra faktaböcker. (Faktaböcker trycks i små upplagor och blir därigenom dyrare än kioskvältare.)

Industrisamhället, då? Pja, James Watt hade ju lyckats fixa patent på ångmaskinen, och det anses allmänt att hans patent fördröjde revolutionen så länge det gällde. Men så fort patenttiden löpte ut, började konkurrenter vidareutveckla maskinen, och så blev det snurr på hjulen på riktigt. Ekonomin blomstrade!

Vi befinner oss i en tid då vår ekonomi är helt avhängig den ständiga tillväxten.

Vi befinner oss i en tid som präglas av en teknisk revolution.

Och vad har våra politiker lärt av historien?

De söker kväsa den tekniska revolutionen, förlama den, stympa den, belägga den med munkavle; vi har FRA, IPRED, datalagringsdirektiv, ACTA, vi har i USA sett SOPA och PIPA gå åt pipsvängen, man gör allt för att stoppa tekniken. Stoppa den ekonomiska tillväxten.

Regeringen talar gärna om "tid för ansvar" just för att glida undan ansvaret för vår gemensamma ekonomi. Att ta ansvar vore att ge forskningen, företagen och kreatörerna en chans att blomstra. Vi skulle kunna vara först på plan, och därmed få chansen att bli störst, bäst och vackrast.

Då krävs en helt annan politik. En som släpper informationen fri.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar