Whether delivering information, opinions, perspectives, dissenting arguments or humorous asides, the human voice is typically open, natural, uncontrived.Jag börjar ana så smått att de här teserna är sämre formulerade än de kan förefalla vara vid ett första påseende.
De verkar ju välformulerade när man läser dem, men hur lätt är det att förstå dem, och hur lätt skulle det kunna vara att förstå dem?
God retorik börjar med att formulera sig så att åhörarna/läsarna/åskådarna förstår.
Vad den här tesen säger är att för det mesta är vi oförställda, naturliga, oss själva.
Vilket är både sant och osant. Det som är sant är att de flesta av oss inte är så självmedvetna att vi hela tiden tänker på vilket intryck vi gör. Det som ger tesen en något falsk klang är att vi ändå alla ständigt deltar i det rollspel vi kallar livet.
Och det är just ett rollspel. Vi har en (oftast falsk) bild av vilka vi är och vilka vi vill vara, och en del av oss tror att dessa bilder är identiska. Det många av oss inte är medvetna om är dels att våra bilder, för de allra flesta av oss, faktiskt är falska, och dels att de bilderna inte ensamma definierar oss. Något som illustreras av denna kliché: "Det finns tre kategorier av kunskap om dig; det som alla vet, det som bara du vet och det som bara andra vet."
Men detta till trots kan man kanske hävda att den som inte är medveten om allt det här — och det är väl sannerligen något som man inte går och mediterar över hela dagarna — kan vara just oförställd. Och att det är just det de flesta oftast är.
Nå, nu kanske du fick lite nya tankar att förhålla dig till. Om inte, ber jag om ursäkt för att ha tagit upp din tid.
