onsdagen den 4:e januari 2012

95 teser, IV

Dagens tes:
Whether delivering information, opinions, perspectives, dissenting arguments or humorous asides, the human voice is typically open, natural, uncontrived.
Jag börjar ana så smått att de här teserna är sämre formulerade än de kan förefalla vara vid ett första påseende.

De verkar ju välformulerade när man läser dem, men hur lätt är det att förstå dem, och hur lätt skulle det kunna vara att förstå dem?

God retorik börjar med att formulera sig så att åhörarna/läsarna/åskådarna förstår.

Vad den här tesen säger är att för det mesta är vi oförställda, naturliga, oss själva.

Vilket är både sant och osant. Det som är sant är att de flesta av oss inte är så självmedvetna att vi hela tiden tänker på vilket intryck vi gör. Det som ger tesen en något falsk klang är att vi ändå alla ständigt deltar i det rollspel vi kallar livet.

Och det är just ett rollspel. Vi har en (oftast falsk) bild av vilka vi är och vilka vi vill vara, och en del av oss tror att dessa bilder är identiska. Det många av oss inte är medvetna om är dels att våra bilder, för de allra flesta av oss, faktiskt är falska, och dels att de bilderna inte ensamma definierar oss. Något som illustreras av denna kliché: "Det finns tre kategorier av kunskap om dig; det som alla vet, det som bara du vet och det som bara andra vet."

Men detta till trots kan man kanske hävda att den som inte är medveten om allt det här — och det är väl sannerligen något som man inte går och mediterar över hela dagarna — kan vara just oförställd. Och att det är just det de flesta oftast är.

Nå, nu kanske du fick lite nya tankar att förhålla dig till. Om inte, ber jag om ursäkt för att ha tagit upp din tid.

3 kommentarer:

  1. Jag följer med dig i alla stycken. Och tänker, att vanligen och till vardags kräver teserna mer av en än vad vardagsmänniskan orkar med att bry sig för att komma lite djupare under rena plattityder. Samtidigt vet jag ju, upplever det titt som tätt in på bara panloben, att - för att grovt vardagsgeneralisera - att snabbtänket bland yngre vuxna generationer än min fattar mycket mer sammanhang införstått med färre beckningar än vad jag förmår. Så inbillar jag mig det var även när jag själv var ung relativt de äldre generationerna. Samtidigt som jag av och till känner hur snabba och mångfaldigade de ungas synapskopplingar får munnen att rabbla innebördstäta informationsverbaliteter, märker jag att mängden oproblematiserade förgivettaganden också ökat... och jag grips av en lust att säga, tagga ned, ta det lite lungt och tänk efter på vad du sägar... säg det det, för all del, först, men se sedan efter vad det var du sa... och fråga dig (den unge alltså) om det var vad du avsåg mena med det.

    SvaraRadera
  2. (N)namnet: som en ren upplysning, jag är född på 60-talet. ^^

    SvaraRadera
  3. Och, btw, det jag skrev var inget jag kom på där och då. Det är tankar jag formulerat i många år som jag bara plockade fram ur bakhuvudet.

    Eller rättare, tankar som andra formulerat i tusentals år och som jag försökt ta till mig.

    :)

    SvaraRadera